Hoppa till innehållet

Vega (raket)

Från Wikipedia
Vega
Fakta
TillverkareAvio
LandEuropa
Mått
Höjd30,0 m[1]
Diameter3,0 m[1]
Massa137 000 kg
Antal steg4 st
Kapacitet
Nyttolast till
700 x 700 km, 90°
1 430 kg
Nyttolast till
1500 x 200 km, 5,4°
1 963 kg
Nyttolast till
SSO 400km
1 450 kg
Familj
FamiljVega
EfterföljareVega C
Historik
StatusAktiv
UppskjutningsplatserELA 1 Centre Spatial Guyanais
Uppskjutningar16 st
Lyckade15 st
Misslyckade1 st
Jungfrufärd13 februari 2012
Första steget -
Motorer1x P80
Kraft3 040 kN
Bränntid107 sek
BränsleFast
Andra steget -
Motorer1x Zefiro 23
Kraft1 200 kN
Bränntid71,6 sek
BränsleFast
Tredje steget -
Motorer1x Zefiro 9
Kraft213 kN
Bränntid117 sek
BränsleFast
Fjärde steget -
Raketmotor1x AVUM
Kraft2,45 kN
Bränntid315,2 sek
BränsleUDMH/N2O4

Vega är en raket som ASI och ESA började utveckla 1998. Datumet för första uppskjutningen sköts fram ett flertal gånger, men den genomfördes lyckosamt den 13 februari 2012.

Italien är det ledande landet i projektet och står för 65% av kostnaderna, Frankrike (12,43%), Belgien (5,63%), Spanien (5%), Nederländerna (3,5%), Schweiz (1,34%) och Sverige (0,8%).

Den är konstruerad för att skjuta upp lätt last billigt: satelliter mellan 300 och 2000 kg till polär bana och låg omloppsbana. Den är namngiven efter stjärnan Vega.

En del av den teknik raketen bygger på är vidareutvecklad från Ariane-raketerna. En del av den nya teknik som tagits fram kan komma att användas i Ariane 5-raketen.

Ytterligare en version av raketen, kallad Vega C, är under utveckling. Vega C är baserad på teknik från Ariane 6.[2]

Konstruktion

[redigera | redigera wikitext]

Raketen består av tre steg med fast bränsle och ett övre steg med flytande bränsle. Huvudorsakerna till att man valt tre fastbränslesteg är att de är enkla och billiga att tillverka. För att kunna kompensera för små avvikelser i fastbränslestegen valde man ett steg med flytande bränsle till fjärde steg, detta gör att man även kan placera olika laster i olika omloppsbana under samma uppskjutning.

Noskonen är 2,6 m i diameter, 7,8 m hög och väger 400 kg.

Kontrollsystem

[redigera | redigera wikitext]

Raketens kontrollsystem är integrerat med raketens fjärde steg. Styrsystemet är Europas första helt elektriska. Tidigare har man använt hydraulik för att bland annat styra raketdysor.

Raketens fjärde steg kallas AVUM och är ett raketsteg baserat på flytande bränsle.

Raketens tredje steg kallas Zefiro 9 och är ett fastbränslesteg med 10 ton bränsle. Namnet kommer från början av utvecklingsarbetet av raketen då steget skulle innehålla 9 ton bränsle.

Raketens andra steg kallas Zefiro 23 och är ett fastbränslesteg med 24 ton bränsle. Namnet kommer från början av utvecklingsarbetet då steget skulle innehålla 23 ton bränsle.

Raketens första steg kallas P80 och är ett fastbränslesteg med 88 ton bränsle. Namnet kommer från början av utvecklingsarbetet då steget skulle innehålla 80 ton bränsle.[3]

Uppskjutningar

[redigera | redigera wikitext]

Den första flygningen skedde den 13 februari 2012.

Flygning № Datum och tid / time (UTC) Rakettyp,
Configuration
Startplats Nyttolast Nyttolast massa Omloppsbana Kund Uppdrag
Resultat
VV01 13 februari 2012
10:00:00
Vega ELV-SLV LARES
ROBUSTA
e-st@r
Goliat
MaSat-1
PW-Sat
ROBUSTA
UniCubeSat-GG
XaTcobeo
LEO Lyckad
Geodetic och Nanosatellit; Vega första flygning
Flygning № Datum och tid / time (UTC) Rakettyp,
Configuration
Startplats Nyttolast Nyttolast massa Omloppsbana Kund Uppdrag
Resultat
VV02 7 maj 2013
02:06:31
VERTA ELV-SLV Proba-V
VNREDSat 1A
ESTCube-1
SSO Lyckad
Jordobservation; Första kommersiella uppskjutningar för Vega
Flygning № Datum och tid / time (UTC) Rakettyp,
Configuration
Startplats Nyttolast Nyttolast massa Omloppsbana Kund Uppdrag
Resultat
VV03 30 april 2014
01:35:15
Vega ELV-SLV KazEOSat-1 SSO Lyckad
Jordobservationssatellit
Flygning № Datum och tid / time (UTC) Rakettyp,
Configuration
Startplats Nyttolast Nyttolast massa Omloppsbana Kund Uppdrag
Resultat
VV04 11 februari 2015
13:40:00
VERTA ELV-SLV IXV Kastbanefärd Lyckad
teknik demonstration för atmosfärisk inträde; IXV deployerade i kastbanefärd, AVUM gick in omlopp innan den utförde så kallat Advanced Re-entry Demonstrator (ARD).
VV05 23 Juni 2015
01:51:58
Vega ELV-SLV Sentinel-2A SSO Lyckad
Jordobservationssatellit
VV06 3 december 2015
04:04:00
VERTA ELV-SLV LISA Pathfinder Sol-Jord L1 Lyckad
Teknologisk demonstration
Flygning № Datum och tid / time (UTC) Rakettyp,
Configuration
Startplats Nyttolast Nyttolast massa Omloppsbana Kund Uppdrag
Resultat
VV07 16 september 2016
01:43:35
Vega ELV-SLV PeruSat-1
4 Terra Bella satellits
SSO Lyckad
Spionsatellit / Jordobservationssatellit
VV08 5 december 2016
13:51:44
Vega ELV-SLV Göktürk-1A SSO Lyckad
Jordobservationssatellit
Flygning № Datum och tid / time (UTC) Rakettyp,
Configuration
Startplats Nyttolast Nyttolast massa Omloppsbana Kund Uppdrag
Resultat
VV09 7 mars 2017
01:49:24
Vega ELV-SLV Sentinel 2B SSO Lyckad
Jordobservationssatellit
VV10 2 august 2017
01:58:33
Vega ELV-SLV OPSAT 3000
VENµS
SSO Lyckad
IMINT / Jordobservationssatellit
VV11 8 november 2017
01:42:31
Vega ELV-SLV Pleiades SSO Lyckad
Jordobservationssatellit
Flygning № Datum och tid / time (UTC) Rakettyp,
Configuration
Startplats Nyttolast Nyttolast massa Omloppsbana Kund Uppdrag
Resultat
VV12 22 augusti 2018
21:20:09
Vega ELV-SLV ADM-Aeolus SSO Lyckad
VV13 21 november 2018
01:42:31
Vega ELV-SLV Mohammed VI-B SSO Lyckad
Jordobservationssatellit
Flygning № Datum och tid / time (UTC) Rakettyp,
Configuration
Startplats Nyttolast Nyttolast massa Omloppsbana Kund Uppdrag
Resultat
VV14 22 mars 2019
01:50:35
Vega ELV-SLV PRISMA 879 kg SSO Lyckad
Jordobservationssatellit
VV15 11 juli 2019
01:53
Vega ELV-SLV Falcon Eye 1 1 197 kg SSO Misslyckad
Uppskjutningen misslyckades
Flygning № Datum och tid / time (UTC) Rakettyp,
Configuration
Startplats Nyttolast Nyttolast massa Omloppsbana Kund Uppdrag
Resultat
VV16 3 september 2020
01:51:10
Vega ELV-SLV SSMS PoC Flight, D-Orbit, Spaceflight Industries, SITAEL, ISISpace, microsatellites, cubesats 756 kg SSO Lyckad

Planerade uppskjutningar

[redigera | redigera wikitext]
Datum Nyttolast
2019 TARANIS
  1. ^ [a b] Europeiska rymdorganisationen (31 oktober 2012). ”VEGA” (på engelska). Europeiska rymdorganisationen. http://www.esa.int/Our_Activities/Launchers/Launch_vehicles/Vega2. Läst 15 augusti 2016. 
  2. ^ Europeiska rymdorganisationen (11 mars 2019). ”VEGA-C” (på engelska). Europeiska rymdorganisationen. http://www.esa.int/Our_Activities/Space_Transportation/Launch_vehicles/Vega-C. Läst 2 juli 2019. 
  3. ^ Mark Wade. astronautix.com ”P80” (på engelska). Astronautix.com. http://www.astronautix.com/p/p80.html astronautix.com. Läst 15 augusti 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]